Hjälp...

Varför försöker man många gånger vara den man inte är...

Hur kommer det sig att vi ofta tittar bortom det vi inte är?

Varför väljer vi att inte vara nöjd här och nu?

När man väl börjar prata om detta fenomen - för det är väl ändock ett fenomen eller.. -

så säger alla - inklusive jag själv - men kära du : - Du är ju helt fantastisk och du är du

och du är så vacker inifrån och ut som den du är.

Men varför lever vi inte efter det?

Vad styr dom dumdristiga tankarna om att : 

 - Om jag bara går ner 5-6 kg då...

- Om jag bara börjar träna 4-6 ggr i veckan då...

- Om jag bara...

- Om jag..

- Om.

Tänk om inte OM fanns - den klyschan har vi ju hört förut.

Det jag menar är varför tror jag - som precis fyllda 49 år och har en ganska

gedigen livserfarenhet och anser mig vara väldigt jordnära - hur bara kan jag tro på OM?

Jag skäms lite när jag tänker på det här och jag förstår inte varför min självkänsla är så dålig.

Jag har allt jag kan tänka mig att ha.

Jag saknar ingenting i detta nu.

Jo jag ljög ... jag saknar lite JÄVLAR ANAMMA!

Tack vad glad jag blev!

Jag kom på det!

Jag saknar JÄVLAR ANAMMA!!!!

Men vart är du då?

Varför har du lämnat mig?

Jag ser mig omkring och kan "känna" henne stryka omkring mig.

Men hon går inte att fånga just nu.

Hur ska jag övertala henne att komma fram?

Jag ber på mina bara knän - Snälla kom fram så vi kan ha roligt och festligt och vara så där

som vänner kan vara - liksom oskiljaktiga!

Du & jag!

Vi som ibland är bästa bundisar och sen tröttnar jag på dig och du på mig och våra vägar

går isär.

För en stund.

För ska vi vara riktigt ärliga så har vi ju hittat tillbaka till varandra efter ett tag.

Då när saker och ting har lagt sig och vi känner oss redo för att umgås och älska varandra igen.

Nu förstår jag varför jag har saknat min alldeles egna "Ett ord på vägen..."

För det skrivna ordet hjälper ju mig.

Det hjälper mig att få pusselbitarna på plats.

Jag älskar livet

Godmodighet

Omtanke 

Vänlighet

Ödmjukhet

/BeA

-

Saknad...

Jag har haft en saknad efter min egna sida.

Den sidan där jag kan skriva mina tankar och känslor utan att behöva stå i fokus

som "mamma i crossvärlden".

Jag känner mig glad och lättad att jag hittat tillbaka hit.

Här där jag kan forma mina ord och funderingar.

Jag är ju en sån som funderar mycket.

Som gärna diskuterar livets mening och vad vi gör under vår livstid för att

förbättra för oss själv och för andra.

I min värld går livet ut på att vara snäll och ödmjuk.

Att vara lyssnande och kärleksfull.

Jag menar inte att livet består av att lyssna på andra enbart.

Men träffar du en likasinnad som dig själv så är ju lyckan gjord och energin flödar

till ditt hjärta på ett annorlunda sätt.

Alla möten är energiberikande.

Men vissa möten är mer än andra.

Själsfränder...

Vissa stunder jag har är allvarliga... fundersamma

Ja jag är en sån som klurar mycket mellan varven.

Vad jag klurar på?

Tja det kan vara allt från livet till döden till rätt val till möten .... allt

Men sen är jag så tacksam över att jag älskar att skratta.

För vet ni...

Livet är humor!

Kanske har någon här saknat mina ord och det vore ju jätte kul.

Det är svårt att veta... 

Men jag tror mig har hittat hit igen - till Det skrivna ordet!

Kram från mig!

Måste testa...

Kollar lite rörliga bilder...

Hej Vänner...

Det händer lite i den här familjen just nu.

Vi har en 11 åring som har blivit sponsrad av Husqvaran och 

satsar rejält på crossåkandet nu.

På grund av det har vi startat upp en blogg som ni jätte gärna får följa.

crosslivet238.se

Här kan ni läsa om vad som händer och sker.

Jag har lite planer inför kommande år om hur saker och ting

ska utvecklas och jag hoppas hoppas och ber att det blir

som jag vill.

Tiden får visa!

Jag kommer att ha kvar den här bloggen och troligtvis kommer den 

pausas ett tag... (hmm... vilket den redan gjort...) 

Men jag ser med tillit framåt och hoppas att mitt bloggande kommer ta ny vändning.

Må hälsa, kärlek och framgång vara med oss alla!

Meeeeh.....

Här tänker jag att jag ska blogga på och hej å hå och så...

tjong... har det gått flera dagar.

Meehhh.... 

Jag är rätt mycket ute och kikar på instagram.

Har hittat några riktigt bra träningstjejer som lägger ut filmer 

på olika övningar.

Men det som slår mig när jag tittar på insta, är ...

Vi tjejer exploaterar oss verkligen.

Mer än gärna visar vi upp våra kroppar knappt med kläder.

Sen blir det många tryck på gilla-knappen och ... Ja bekräftelsebehovet

är bara ett faktum.

Först blev jag himla irriterad över det här.

Visst är det en del killar som gör samma sak men absolut inte i samma skala.

Men nu har jag funderat lite.

Är det så fel?

Är det fel att visa upp en vacker kropp?

En kropp man slitit och tränat och format som man vill.

Kanske reagerar jag på vad som ligger bakom exploateringen och inte själva exploateringen.

Vad tycker Ni?

Reagerar ni på det här?

I dag är det Lucia... ååå 

Tänk alla småbarns föräldrar som får lyssna på sina småttingar på dagis...

fniss....

Och vi andra som får höra vacker sång på TV.

Kramkalas på Er alle Sammen!

Att pausa...

I bland är ju paus ett måste.

Ett stop i tillvaron.

En tid för reflektion.

Ett "halt" för att sen gå vidare.

Den här hösten har jag pausat längre än vad jag trodde jag skulle göra.

Egentligen har jag nog inte reflekterat så mycket utan mera skaffat mig nya insikter och försökt

lära mig och ta tillvara på det som bjuds.

Det känns som om det varit lite rörigt i energierna runt omkring.

Då menar jag för gemene man.

Det där med fokus kan ibland vara svårt.

Det tar tid att fokusera för mig mellan varven.

Även det där med ord... kan på något vis bli ... ordfattigt

Om jag skulle dela med mig av en positiv känsla för dagen är det:

- Kärlek

Det ordet innefattar och innehåller så mycket.

För mig innehåller ordet:

trygghet, omtänksamhet, värme, respekt, ömhet

Egentligen är väl ordet i sig ett mångfaldigt ord <3 p="">

Då så... Nu är det dax att fånga dagen!

Ni som kikar in här mellan varven måste jag bara säga tack till!

Tack för ert tålamod eftersom jag pausat...

Men nu... känns det som jag är på G igen!

Jag omfamnar er och ger er en kram samtidigt som jag smyg-tar en tillbaka ;-)

Runt hörnet...

Vad finns runt hörnet tror ni?

Jag har några önskningar som ska finnas runt hörnet och jag vill att dom ska bli sanna och dom ska bli

sanna för jag vill att dom ska bli sanna 

och om man vill något - har jag fått höra - då blir det så!!

Ååå vad jag känner mig privligerad!

För jag vill!!

Har ni önskningar som ni vill ska slå in?

Något som ni bestämt att så ska det bara bli!

Ha det!

Ni måste ha det!

Fokus på vad vi vill!

Det ger utdelning!

Nu ska jag packa ihop i lisan och be ge mig mot staden.